Kemiprov

I dag var det prov. Hoppas att det gick bra för er.

Här är bilderna

Detalj


Proteinavdelningen


Kolhydrater


Lite av varje


Tyvärr syns inte saxarna(= enzymerna) i matsplälkningskanalen på den här bilden.

Fler bilder på tankekartor

Jag tog flera bilder i dag, men jag kan inte lägga upp dem nu för det går så otroligt segt att ladda upp dem. Jag gör ett nytt försök i morgon.

Sista arbetspasset med tankekartorna

Nu börjar tankekartorna att se riktigt bra ut.


Del av Axels karta



Dennis börjar bli färdig


Mathias har gjort en specialare


Emmas utkast och hennes renskrivna karta

Tankekartorna

Vi fortsatte att arbeta med tankekartorna.

Tankekarta

I dag började vi att arbeta med tankekartan om livsmedelskemi och det kommer vi att fortsätta med hela veckan. Se till att du arbetar bra under lektionstid så slipper du hemarbete. Man kan välja att skriva rent sin tankekarta för hand eller med hjälp av ett gratis datorprogram. (Som vissa av er använde till tankekartan om immunförsvaret före jul.) Jag har lagt in en länk till tankekartsprogrammet under rubriken "Inressanta länkar" här bredvid.

Så här kan ett första utkast se ut

Livsmedelskemi

Vi tog itu med kemikursens sista avsnitt, livsmedelskemi. Eleverna kommer inte att ha prov på den här delen av kursen, de kommer i stället att göra en tankekarta om livsmedelskemi som de ska presentera för mig (och resten av klassen om man vill). Avsnittet är inte helt obekant för eleverna eftersom de readan läst en del livsmedelskemi på hemkunskapen.

Jag ritade upp en tankekarta som handlade om kolhydrater på tavlan.


Tankekarta

KOLHYDRATER
Viktiga ämnen i allt levande. Viktig näringskälla för både djur och växter. Består av kol, väte och syre.

SOCKER
Enkla sockerarter, C6H1206
Symbol: <=> (Jag kan inte infoga ritade bilder, men krumeluren föreställer en sexhörning. En kolatom i varje hörn)
Exempel:
Druvsocker - glukos
Fruktsocker - fruktos

Sammansatta sockerarter, C12H22O11
En sammansatt sockerart är uppbyggd av två enkla sockerarter.
Symbol: <=><=> (ska föreställa två sexhörningar som sitter ihop)
Exempel:
Rörsocker - sackaros
Mjölksocker - laktos

STÄRKELSE
Jättemolekyler, (C6H10O5)n
n=100-2500
När växterna bygger upp stärkelse kopplas druvsockermolekyler ihop till långa kedjor samtidigt som vatten avges. Formeln blir därför som ovan.
Symbol: <=><=><=><=><=><=><=><=><=> och så vidare, mellan 100 och 2500 druvsockermolekyler kopplas ihop beroende på vilken växt som har tillverkat den.
Exempel:
Finns i potatis och i sädeslagens frön

CELLULOSA
Otroligt stor molekyl, (C6H10O5)n
n=3000 - 5000
Symbol: <=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=> och så vidare, mellan 3000 och 5000 druvsockermolekyler kopplas ihop.
Exempel:
Finns i växternas cellväggar.
Kostfibrer i maten

Resten av lektionen arbetade eleverna med frågor som handlade om - inte helt oväntat-kolhydrater.

Målbeskrivningen

Vi gick igenom målbeskrivningen. Vi blev inte riktigt klara så vi tar det sista i morgon.

Laboration: Elda gasol

Dagens laboration handlade om att elda gasol. Först påminde vi oss om att det är propan, C3H8 som finns i gasoltuben.

Gasoltub med brännarrör

Vi höll en bägare över gasollågan i cirka en sekund, och kunde sedan konstatera att insidan av bägaren blev immig. Slutsats: Det bildas vatten när gasol brinner.


Immig bägare

Vi provade även att hålla ett provrör i gasollågan. När syretillförseln är god och lågan är blå händer inget. Men om man stryper syretillförseln så att man får en gul låga blir provröret svart av sot.




Sotande låga

Om man för in det sotade provröret i den syrerika blå lågan försvinner soten. Hur hänger det i hop? Jo, när det är ont om syre kan inte allt kol som kommer från gasolen förbrännas. Det sätter sig i stället som sot på provröret. När man sedan eldar på provröret med den blå, syrerika lågan blir förbränningen effektiv och kolet på provröret kan förbrännas och sticka i väg som koldioxid, CO2.

Sotet(kolet) förenar sig med syret i lågan och sticker iväg som CO2

Efter en stunds resonerande skrev vi ned reaktionsformeln för förbränning av gasol (propan):

C3H8 + O2 -> H20 + CO2
propan + syre -> vatten + koldioxid

Sedan roade vi oss med att balansera formeln:
C3H8 + 5O2 -> 4H20 + 3CO2

När man balanserar en reaktionsformel ser man helt enkelt till att det finns lika många atomer av varje sort före och efter reaktionen.


Balansering av reaktionsformel på tavlan

Till sist svarade vi på en del frågor om gasolförbränning. Exempel på frågor: Vad är det som gör den sotande lågan gul? Vad händer om man tillför för mycket luft? Varför brinner det inte precis vid brännarrörets mynning? Hur bär man sig åt för att gasen ska nå sin antändningstemperatur? Tjejgruppen hann inte att svara på frågorna så de fick frågorna i läxa till tisdag i stället.

Vi ses på måndag!

Temadag: Etik och moral

Eftersom det var temadag i dag hade vi ingen kemilektion.

Laborationsanteckningar, kluriga övningsuppgifter och en demonstration

I morse började vi med att gå igenom och göra anteckningar om de tre små laborationerna som vi gjorde i onsdags.

Sedan arbetade eleverna med ett arbetsblad där det gällde att para i hop rätt mening med rätt ord. Meningarna stod på ett papper och orden på en separat lista. Allt eftersom man skrivit rätt ord efter rätt mening var det bara att stryka orden på listan och på så sätt närma sig målet.

Exempel:
* Gör ämnen som brinner utan märkbar låga - glöder
* Syrerikt ämne som finns i krut och ibland kallas salpeter - kaliumnitrat

* Släckning genom att ta bort brännbara ämnen - lämpning
* Temperatur när en vätska börja avge brännbara ångor - flampunkt
När de flesta var klara fick jag hjälp av två pigga personer att skriva den rätta raden på tavlan, så att alla fick tillfälle att rätta till eventuella misstag.

Demonstation: Den tunga koldioxiden.
Jag hällde ned en och en halv tesked natriumvätekarbonat, NaHCO3 i en bägare. Sedan hällde jag lite utspädd ättiksyra över det.

Då börjar det att bubbla och fräsa, se bilden ovan. Sedan tände jag ett stearinljus som jag hade placerat i en annan bägare:


Därefter hällde jag gasen som hade bildats i bägaren med bubblet över ljuset, se nedan. Observera att jag inte hällde ned något utav natriumvätekarbonatet eller ättiksyran i bägaren.

Ljuset slocknade.

Nu kan man börja att fundera. Varför slocknade ljuset? Vilken gas hade bildats?

Det måste ju vara en tung gas eftersom det gick att hälla ned gasen i bägaren. Vilken tung gas känner vi till? Hmm.. just det - koldioxid! Så är det, det bildas koldioxid och när man häller ned den i bägaren tränger den undan syret somm finns där och ljuset slocknar.

Reaktionsformel

NaHCO3(s) + CH3COOH(aq) -> CO2(g) + H2O + Na+ + CH3COO- (aq)

(s) = solid, fast form

(aq) = i vatten

(g) = gas

Jag kommer inte att fråga om den här reaktionsformeln på provet, jag skrev den här bara för skojs skull.

Vi skrev ned demonstrationen i anteckningsboken och sedan var det tyvärr dags att avsluta dagens lektion.

Laborationer: Jämföra brännbarhet och Släcka eld

1 april 2008
Jag hann inte publicera detta i går, tisdag. I vanliga fall har vi inte laboration på tisdagar men i dag hade vi det eftersom det är idrottsdag på torsdag och laborationstimmarna går bort då .

Dagens laborationer hör till kemikursens andra del, "Förbränning och eld".
Först repeterade vi vad som krävs för att få till en eld, det vill säga syre, värme och bränsle. Jag ritade upp brantriangeln.
Sedan var det dags att börja med den första laborationen: Jämför brännbarheten. Jag hade förberett genom att klippa till lagom långabomullstrådar och doppat dem i en mättad kaliumniratlösning. Jag gjorde det på förmiddagen eftersom tråden måste hinna torka. (Här passasade jag på att repetera begreppen utspädd lösning, koncentrerad lösning och mättad lösning). Sedan tände vi eld på de två bomullstrådarna. Den kaliumnitratindränkta tråden brann med små gnistor. Den blir som en enkel stubintråd. Kaliumnitratet innehåller mycket syre som avges under förbränningen.

Därefter provade vi två olika sätt att släcka eld. Släckningen med natriumvätekarbonat fungerade tyvärr dåligt. Det var meningen att den brinnande t-rödsindränkta tygbiten skulle direktkvävas och att koldioxiden som utvecklas också skulle bidra till kvävningen.

Ett annat sätt att släcka är att leda bort värmen. Vi provade att sätta en grov kopparspiral över en låga så att den slocknar eller blir minimal. Se bilden här nedanför.




Tiden var knapp, så tyvärr hann vi inte diskutera och anteckna. Det gör vi på nästa veckas helklasstimme i stället.